Under 2022 anslog Wallenbergstiftelserna totalt drygt 2,6 miljarder kronor. Huvuddelen av Stiftelsernas anslag kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som fokuserar på grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik. Wallenbergstiftelserna ger också betydande anslag till bland annat samhällsvetenskap, humaniora, utbildning och arkeologi.
Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för 16 Stiftelser grundade av familjen Wallenberg eller bildade till minne av familjemedlemmar.
Av de totalt drygt 2,6 miljarder kronorna anslog de tre största Stiftelserna: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, drygt 2,5 miljarder kronor.
För att kunna ge en samlad bild av Stiftelsernas anslag till svensk forskning och utbildning så publicerar Wallenbergstiftelserna varje år en förteckning med kortare beskrivningar över anslag som beslutats inom de tre största Stiftelserna under det gångna året.
– Stiftelsernas huvudsyfte är att stötta forskning som ger ny kunskap om den värld vi lever i. Det är glädjande att stiftelserna under 2022 har kunnat bevilja den största totala summan hittills till svensk forskning. Detta är möjligt tack vare de utdelningar stiftelserna får genom ägandet av ägarbolaget FAM och genom delägandet av investmentbolaget Investor, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Förutom anslag från de tre största Wallenbergstiftelserna ges betydande anslag och stipendier inom t.ex. rättsvetenskap, arkeologi och konsthistoria samt stipendier för masterstudier i utlandet.
Anslag beviljade av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW), Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (MMW) samt Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW):
Stiftelserna kan tid efter annan, genom riktade anslag till grundforskning och kompetensuppbyggnad stödja utveckling av ny kunskap och teknologi som kan bidra till Sveriges långsiktiga utveckling som forsknings- och industrination.
Följande långsiktiga strategiska satsningar pågår för närvarande:
Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, WISE
Att minska miljö- och klimatavtryck från de material vi använder i vår vardag och inom industrin är nödvändigt för att uppnå uppsatta klimat- och miljömål. Syftet med det nya forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle genom nya och förbättrade material och tillverkningsprocesser, vilka också skall möjliggöra bättre teknologi för framtidens energisystem och bekämpning av föroreningar och giftiga utsläpp.
Wallenberg Wood Science Center, WWSC
Forskningen vid Wallenberg Wood Science Center fokuserar på att möjliggöra nya produkter från svensk skogsråvara genom att utnyttja mer av träets komponenter och fiberns egenskaper. Hållbara förpackningar, organisk elektronik och förnyelsebara material som ersätter oljebaserade produkter är fokusområden. Därutöver stödjer stiftelsen långsiktiga satsningar inom skogsgenetik, skogsbioteknik och skogsskötsel.
Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program, WASP
WASP är en kraftfull satsning på grundforskning, forskarutbildning och rekrytering inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvaruteknologier. Forskningsprogrammet ska bidra till en kunskapsuppbyggnad och utveckling inom ett stort antal områden där fordon, robotar och komplexa programvaruintensiva system med intelligens uppnår autonomi i växelverkan med människor. Kunskap som är avgörande för att Sverige ska kunna hänga med i utvecklingen mot det uppkopplade samhället där allt fler system också blir självstyrande.
En viktig del av programmet är uppbyggnaden av en plattform för akademisk forskning och utbildning som kan växelverka med svensk industri. WASP programmet ska rekrytera över 80 forskargrupper till Sverige och driva en forskarskola som ska examinera 600 doktorander.
Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program - Humanities and Social Sciences, WASP-HS
Som ett komplement till Wallenbergstiftelsernas WASP-satsning initierades 2019 ett forskningsprogram som ska undersöka förändringar till följd av de teknikskiften som kommer med artificiell intelligens och autonoma system – WASP–HS.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond satsar gemensamt på programmet som framför allt ska analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter som kan komma med teknikskiftet.
Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT
Centret bygger en bred kompetens inom områdena kvantdatorer, kvantsensorer, kvantsimulatorer samt kvantkommunikation och har en konkret målsättning att bygga en svensk 100 qbits kvantdator.
Liksom för WASP ligger tyngdpunkten för WACQT på långsiktigt kompetensbyggande genom att bygga upp en stor forskarskola och rekrytera unga forskare från resten av världen till Sverige. Inom centret finns även ett samarbete med svensk industri.
I slutet av året fattades ett beslut om att finansiera en testbädd, en kopia av den befintliga kvantdatorn, med 75 miljoner kronor. Testbädden gör det möjligt för forskare och företag att prova algoritmer på kopian. Syftet är sänka trösklar för att använda kvantdatorer och höja kompetensen i Sverige.
MAX IV-laboratoriet
MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet är ett nationellt laboratorium för forskning med synkrotronljus och en anläggning av världsklass. Sedan det första Max-laboratoriet skapades har Stiftelsen bidragit med över en miljard kronor till MAX-laboratorierna.
Livsvetenskap – Life Science
Under många år har stora anslag beviljats inom life science området som resulterat i att Stiftelserna på flera sätt varit med och utvecklat Sverige till en framstående life science nation. Under 2014 togs ett inriktningsbeslut att göra ytterligare en kraftfull, samlad satsning inom livsvetenskaperna. Satsningar inom dessa områden inbegriper såväl medicinsk som skoglig forskning liksom även den senaste stora satsningen på datadriven life science.
Data-driven Life Science, DDLS
Den snabba tekniska utvecklingen inom life science, livsvetenskap, kombinerad med utvecklingen inom databehandling och AI får en allt större betydelse för forskning och innovation och berör alla områden inom naturvetenskap och medicin. Datadriven life science-forskning utgår från en beskrivning av stora mängder data som därefter analyseras. Programmet bygger vidare på, och sker i samarbete med, den kompetens inom matematik, data och AI som utvecklats inom WASP. Värd för programmet är SciLifeLab i samverkan med Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Göteborgs, Lunds, Linköping och Umeå universitet samt de svenska forskningsuniversiteten.
Wallenberg centrum för molekylär medicin, WCMM
WCMM är en nationell satsning för att stärka svensk life science forskning inom molekylär medicin, experimentellt och kliniskt. De fyra centrumen i Lund, Göteborg, Linköping och Umeå har olika inriktningar och bedriver forskning inom exempelvis: cancersjukdomar, infektionsbiologi, neurovetenskap, metabola sjukdomar inklusive diabetes, regenerativ medicin, genomik, biovetenskap sam gränsområdet mellan medicin och teknik.
Proteinforskning och WCPR
Wallenberg Center for Protein Research, WCPR, är en kraftsamling kring forskning om proteiner och biologiska läkemedel. I framtiden förväntas många fler sjukdomar behandlas med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar
The Anthropocene Biosphere Laboratory of the Royal Swedish Academy of Sciences
Är ett laboratorium vid Kungl. Vetenskapsakademien som ska samla forskare från olika vetenskapliga discipliner med en förståelse för människans roll i biosfären. Initiativet avser att forma forskningsfronten om biosfären, summan av alla ekosystem, och utveckla vetenskap för hållbar utveckling samt fostra en ny generation unga forskare.
Stöd till Ukraina
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Marianne, Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har beviljat anslag till 32 ukrainska forskare för gästforskning vid svenska universitet.
Dessutom har stöd till uppbyggnad av ett Center för Hälsokriser, med speciell inriktning mot Ukraina, vid Karolinska Institutet beviljats tillsammans med stöd till ett antal frivilligorganisationer.
Wallenberg Academy Fellows
Programmet är en långsiktig satsning på unga forskare som ges resurser under fem år för att kunna koncentrera sig på sin forskning, samtidigt som programmet bidrar till en ökad internationalisering av de svenska forskningsmiljöerna. Efter de första fem åren görs en utvärdering som ger forskarna möjlighet till ett förlängningsanslag i ytterligare fem år. Sedan 2017 utlyses programmet vartannat år.
Totalt har 230 unga forskare erhållit Fellowsanslag och Stiftelsen planerar att finansiera ytterligare upp till 100 unga forskare under de kommande åren. Under år 2021 har 27 nya Wallenberg Academy Fellows utsetts och 15 tidigare utsedda Fellows beviljats förlängningsanslag.
Wallenberg Scholars
Programmet är femårigt och riktar sig till landets bästa forskare med bevisat internationell konkurrenskraft. För närvarande finns 84 aktiva Wallenberg Scholars. En ny utlysning planeras till maj 2023
Wallenberg Clinical Scholars
Målet med programmet är att stärka svensk klinisk forskning genom att identifiera de bästa kliniska forskarna, ge dem goda möjligheter att bedriva sin verksamhet och uppnå genomslag för forskningens resultat, både inom vetenskapen och vården. Programmet omfattar totalt 24 forskare.
Matematikprogrammet
För att Sverige ska kunna återta en internationell tätposition inom matematikområdet stödjs framstående matematikforskare under åren 2014–2029. 15 tjänster beviljades inom programmet 2022.
Yngre seniora matematikforskare
Anslag för att rekryter yngre senior matematikforskare till Sverige som ett komplement till matematikprogrammet.
Postdoktorstipendier
Stipendierna vänder sig till yngre forskare som nyligen doktorerat och avser två års vistelse utomlands med möjlighet att få två års finansiering av en forskartjänst vid ett svenskt lärosäte när de återvänder.
Unga disputerade forskare kan söka stipendier vid olika institutioner på Stanford University, vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Nanyang Technological University i Singapore samt inom life science på Broad Institute i Cambridge, USA. Under 2022 har 15 postdocstipendiater utsetts.
Karolinska Institutet, anslag om 39,1 miljoner kronor för projektet ”Sex matters in autoimmune disease” (Varför drabbas kvinnor betydligt oftare än män av autoimmuna sjukdomar?).
Uppsala universitet, anslag om 38,2 miljoner kronor för projektet ”The Routes of Glioblastoma and their Patient-Specific Vulnerabilities”, (Hjärntumörers invasionvägar och betydelse för behandling av enskilda patienter).
Lunds universitet, anslag om 36,5 miljoner kronor för projektet ”Decoding Dynamics and Energetics of Allosteric Signaling” (Att knäcka den allosteriska koden för att förstå proteiners signalering).
Uppsala universitet, anslag om 36,1 miljoner kronor för projektet ”Harnessing orbital angular momentum for novel orbital electronics” (Nyskapande elektronik baserad på elektronens virvlande).
Karolinska Institutet, anslag om 32,2 miljoner kronor för projektet ”Immunology human organ donor programme (IHOPE)” (Studier på immunceller i hela kroppen – inte bara i blodet).
Sveriges lantbruksuniversitet, anslag om 32,2 miljoner kronor för projektet ”Decoding cell fate with positional information” (Hur avgör en växtcells placering dess öde?).
Karolinska Institutet, anslag om 32 miljoner kronor för projektet ”Metabolic control at the stem cell’s point of no return” (Hur väljer stamceller om de ska bilda hudceller?).
Karolinska Institutet, anslag om 32 miljoner kronor för projektet ”Proprioceptive control of motor action sequences” (Förmåga till kroppsuppfattning på detaljnivå).
Stockholms universitet, anslag om 31,1 miljoner kronor för projektet “Feedbacks between a changing climate and vegetation” (Skogens roll i klimatförändringar).
Lunds universitet, anslag om 31 miljoner kronor för projektet ”Resolving the anti-tumor effects of tertiary lymphoid structures” (Vad är förklaringen bakom de ”immunologiska fabrikerna?).
Göteborgs universitet, anslag om 30,2 miljoner kronor för projektet ”Unravelling the legacy of historical, emerging, and future groundwater pollution to the ocean” (Är förorenat grundvatten källan till försämrad vattenkvalitet vid Europas kuster?).
Linköpings universitet, anslag om 30,2 miljoner kronor för projektet ”Turning the Air into an AI Computer” (6G banar väg för framtidens AI).
Stockholms universitet, anslag om 30 miljoner kronor för projektet ”Learning the molecular component of the cell” (AI ska kartlägga proteiner och öka förståelsen för hur celler fungerar).
Chalmers tekniska högskola, anslag om 29,1 miljoner kronor för projektet ”Nanochannel Microscopy for Single Exosome Analysis” (Exosomernas hemligheter ska avslöjas med nanokanalmikroskopi).
Stockholms universitet, anslag om 27,5 miljoner kronor för projektet ”Tuning into Dark Matter” (På jakt efter partiklarna bakom mörk materia).
Lunds universitet, anslag om 27,3 miljoner kronor för projektet ”The molecular mechanism and thermodynamics of chaperone action” (Kunskap om promiskuösa proteiner kan ge nya läkemedel).
KTH, anslag om 27,1 miljoner kronor för projektet ”From atom to organism: Bridging the scales in the design of ion channel drugs” (Ny metod för att modulera jonkanaler kan bota epilepsi).
Chalmers tekniska högskola, anslag om 27 miljoner kronor för projektet ”Light strongly interacting with mechanical motion” (De vill kasta nytt ljus över kvantfysikens lagar).
Chalmers tekniska högskola, anslag om 27 miljoner kronor för projektet ”Stable Doping of Organic Semiconductors” (Ska bana väg för ny, hållbar elektronik med stor potential).
Stockholms universitet, anslag om 26,7 miljoner kronor för projektet ”Fia multidisciplinary assessment of the impact of human arrival on faunal biodiversity” (De kartlägger mötet mellan människa och djur på norra halvklotet).
Chalmers tekniska högskola, anslag om 26,2 miljoner kronor för projektet ”Extreme Plasma Flares” (Bättre förståelse av extrema plasmautbrott).
Lunds universitet, anslag om 26,1 miljoner kronor för projektet ”Entanglement and decoherence in ultrafast electron spectroscopy and microscopy” (Fysiker vill lösa komplexa kvantproblem med anrik elektronspektroskopi).
KTH, anslag om 25,2 miljoner kronor för projektet ”Light-matter interaction in the ultrafast regime” (Ny kunskap om laserpulser kan ge strömsnålare datorer).
Karolinska Institutet, anslag om 15 miljoner kronor för ”Uppbyggnad och operationalisering av KI Centrum för Hälsokriser” med speciellt fokus på Ukraina krisen.
Chalmers tekniska högskola, anslag om 13 miljoner kronor till projektet ”EDU-WACQT - Ett program för att forma och stärka svensk grundutbildning inom kvantteknologi”.
KTH, KTH Future Humanities Initiative, 12,5 miljoner kronor.
Uppsala universitet, anslag om 9,1 miljoner kronor för projektet “Enabling climate-resilient development” (Möjliggör naturkatastrofer mer långtgående åtgärder för en hållbar utveckling?).
Linköpings universitet, anslag om 8,2 miljoner kronor för projektet “Exploring the Transformative Power of Digital Technologies in Global Environmental Governance” (Digital teknik som möjliggörare för global miljöstyrning).
Stockholms universitet, anslag om 7,5 miljoner kronor för projektet “Novel methodologies for analysing complex causality in human-environment systems” (Nya metoder för att analysera komplex kausalitet i social-ekologiska system).
Örebro universitet, anslag om 6,1 miljoner kronor för projektet “Ensuring Sustainable Substitution: Learning from the corporate phase-out of PFAS in outdoor clothing” (Hållbar substitution: Är PFAS-fria kläder fria från skadliga kemikalier?).
Handelshögskolan i Stockholm, anslag om 6 miljoner kronor till ”Professorship in sustainability research” (Professur i hållbarhetsforskning).
Marcus Wallenbergs Stiftelse för främjande av skogsindustriell vetenskaplig forskning, anslag om 6 miljoner kronor till utdelande av Marcus Wallenbergpriset.
Linköpings universitet, anslag om 5,7 miljoner kronor för projektet “Megabytes vs Megawatts: Understanding Infrastructural Frictions between Data Centers and Energy Grids for Sustainable Digitalization” (Friktioner och visioner kring trånga elnät och digitaliseringens energibehov).
Stockholms universitet, anslag om 5,6 miljoner kronor för projektet “Sustainability, Emotions and Intelligent Machines” (Hållbarhet, känslor och intelligenta maskiner).
Handelshögskolan i Stockholm, anslag om 5,1 miljoner kronor för projektet “The impact of the EU Emissions Trading System on firm behavior and CO2 emissions” (Vilken påverkan på utsläppen har handeln med utsläppsrätter?).
Stockholms universitet, anslag om 5,1 miljoner kronor för projektet “Adapting to climate change in the northern Baltic Sea region, AD 1500–1900” (Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900).
Södertörns högskola, anslag om 5 miljoner kronor för projektet “Unexpected Genealogies? Genealogical Research, Identity, Memory and Kinship in Sweden” (Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige).
Linnéuniversitetet, anslag om 5 miljoner kronor för projektet “Swedish embodied pronunciation training (SwEmP)” (Gester i den svenska uttalsundervisningen).
Handelshögskolan i Stockholm, anslag om 4,9 miljoner kronor för projektet “Time to act sustainably: How temporal structures condition the development of sustainable work practices” (hur temporala strukturer skrivs in och reproduceras i organisationer och påverkar deras förmåga att utveckla miljömässigt hållbara arbetspraktiker).
Linköpings universitet, anslag om 4,5 kronor för projektet “The symbolism of climate-friendly financial decisions” (Förståelse av bakomliggande motiv för gröna investeringsstrategier).
Linköpings universitet, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet “Negotiating climate emergency: understandings of temporality in science, public debates and politics” (Förhandla klimatnödläget).
Lunds universitet, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet “A closer look at knowledge acquisition in the digital era” (Hur fungerar inlärning och minne i dagens digitala lärandemiljöer?).
Stockholms universitet, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet ”Let's talk about non-verbal communication: Investigation of interpersonal psychotherapeutic interactions and their effect on treatment outcomes using AI and time series analysis.” (Låt oss prata om icke-verbal kommunikation: Studier av icke-verbal kommunikation vid psykoterapeutisk behandling).
Umeå universitet, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet “Data Is the New Oil” (DINO): Digital transformation - negotiating societal benefits and personal integrity” (Individuell integritet och den digitaliseringprocessen).
Umeå universitet, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet “Identification of mechanisms underlying the impact of formative assessment on student achievement in mathematics” (Identifiering av mekanismer bakom effekterna av formativ bedömning på elevers prestationer i matematik).
Uppsala universitet, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet “Inception: The Birth of Nordic Fascism” (Den nordiska fascismens födelse).
Luleå tekniska universitet, anslag om 4,1 miljoner kronor för projeketet “From conflicts to understandings: designing online platforms to support inclusive and constructive dialogues on the Green transition” (Konfliktfyllda samhällsfrågor i en digital tid).
Stockholms universitet, anslag om 4 miljoner kronor för projektet “Communication in adolescents with ADHD: investigation of Neural mechanisms and Development (CommAND)” (Hjärnans roll vid kommunikation hos ungdomar med ADHD).
Mälardalens universitet, anslag om 4 miljoner kronor för projektet “Operationalizing usage-based learning: a cognitive architecture approach” (Operationalisering av bruksbaserad språkinlärning: En minimal kognitiv arkitektur).
KTH, anslag om 3 miljoner kronor för projektet “The character of social engagement in the climate transition: how arguments work in a social context” (Vad påverkar människor till att ta klimatomställningsinitiativ?). Kollektivt engagemang för klimatomställning: Argumenten i en social kontext
Stockholms universitet, anslag om 2,4 miljoner kronor för projektet ”Forskning om klimatförändring och biologisk mångfald i kustområden med kompetens inom mikrobiologi”.
Stellenbosch Institute for Advanced Study, STIAS, anslag om totalt 55 miljoner kronor för utbyggnad av kompletterande forskar-/mötesplatser.
Kungl. Vetenskapsakademien, anslag om totalt 50 miljoner kronor för iordningsställande av Vinkelvillan till tvärvetenskapliga mötesplatser.
Stellenbosch Institute for Advanced Study, STIAS, anslag om 30 miljoner kronor till programmet ”Iso Lomso” – unga forskare.
Nobelstiftelsen, anslag om totalt 25 miljoner kronor under en femårsperiod för projektet ”Nobel Prize Laurate Network”.
Ideella föreningen Jobbsprånget, anslag om 7 500 000 kronor per år i fem år för utbildning av nyanlända akademiker.
Kronprinsessparets Stiftelse, anslag om 5 miljoner kronor för projektet Generation Pep.
Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders, anslag om 5 miljoner kronor för projektet ”Raoul Wallenberg Center”.
Svenska Fysikersamfundet, anslag om 5 miljoner kronor till ”Wallenbergs fysikpris”.
Kungl. Vetenskapsakademien, anslag om 4,8 miljoner kronor till ”Ingvar Lindqvistprisen”.
Högskolan Dalarna, anslag om 1,5 miljoner kronor för utgivning av recensionstidskriften Respons.
Kontakt:
Carina Dahlberg, kommunikationschef, Wallenberg Foundations
Tel: 070-273 68 50
E-post: carina.dahlberg@wfab.se