Hur utformningen av välfärdssystemen kan öka befolkningens stöd för klimatpolitiken

Projektet, som leds av Joakim Palme, syftar till att undersöka vilken roll specifika former av omfördelning genom välfärdssystem kan spela för att öka allmänhetens acceptans för klimatåtgärder i de globalt sett största utsläpparländerna.

Klimatåtgärder som effektivt hejdar den globala uppvärmningen är nödvändiga för att förhindra irreparabla skador på jordens ekosystem. Samtidigt tenderar de mest kraftfulla klimatpolitiska policyinstrumenten att ge upphov till motstånd och konflikter i samhället. 

Koldioxidskatter är en av de mest effektiva klimatpolitiska strategierna för att minska växthusgasutsläppen, men de är impopulära bland allmänheten. Särskilt låginkomsttagare med små ekonomiska marginaler tenderar att drabbas hårt av prishöjningarna och många upplever koldioxidskatter som orättvisa. Implementeras sådana skatter utan brett stöd hos allmänheten kan det leda till ökad polarisering och social oro, och i förlängningen till att nödvändiga klimatreformer uteblir. Framväxten av proteströrelser som Gula västarna i Frankrike och Bränsleupproret i Sverige är tydliga exempel på detta. Denna risk är särskilt uppenbar i tider av ekonomisk oro som i det nuvarande politiska landskapet.

Projektet undersöker medborgarnas inställning till policypaket som är komponerade för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av koldioxidskatter bland de mest ekonomiskt sårbara hushållen. Forskarna kommer att studera och jämföra några av de länder som står för de största koldioxidutsläppen globalt. Ett växande antal studier undersöker hur olika kompensatoriska åtgärder påverkar acceptansen för koldioxidskatter. Men inga studier med kausal design finns av hur stödet kan påverkas av policypaket som innehåller både klimat- och välfärdsåtgärder, särskilt inte i ett länder-jämförande perspektiv. Det finns därför ett behov av ny kunskap om huruvida välfärdsåtgärder kan bidra till att dämpa motståndet mot koldioxidbeskattning och motverka risken för polarisering, social oro och politiska dödlägen. En viktig fråga är om välfärdssatsningar i syfte att kompensera för klimatåtgärder kan utformas på likartade sätt i alla länder, eller om specifika institutionella lösningar behöver utvecklas för olika typer av politiska och samhälleliga kontexter. 

Forskarna i projektet har som målsättning ta fram konkreta policyrekommendationer anpassade för beslutsfattare om hur koldioxidutsläppen kan minskas samtidigt som polarisering och ojämlikhet motverkas. Den här typen av kunskap är central både för att driva forskningsfältet framåt och för att länder med olika förutsättningar ska kunna slå in på en gemensam väg mot en fossilfri framtid.