Hur kan återvinning av kritiska metaller öka?

Syftet med projektet, som leds av Patrik Söderholm, är att bidra med ny kunskap om hur effektiva marknader kan utvecklas för att öka återvinningen av metaller samt vilka åtgärder – frivilliga initiativ samt styrmedel – som kan vara viktiga för att överkomma de barriärer som motverkar återvinning. 

Fokus ligger på de så kallade innovationskritiska metallerna vars efterfrågan ökar som en följd av klimatomställningen och utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin. I gruppen av kritiska metaller ingår till exempel litium samt olika sällsynta jordartsmetaller. En ökad återvinning av dessa är viktig för att möta den ökande efterfrågan. Trots att den sekundära produktionen har fördelar gentemot primär produktion både när det gäller tillgänglighet och klimatpåverkan är dagens återvinningsnivåer genomgående mycket låga.

En viktig utgångspunkt för forskarna i projektet är att de faktorer som motverkar återvinningen inte bara är av teknisk natur, och att dessa barriärer kan ses från tre perspektiv. Det handlar först om vilka ekonomiska incitament som möter de aktörer som är intresserade av att investera i sekundär produktion samt i forskning och utveckling för att göra produktionen mer effektiv. Dessa incitament påverkas av marknadspriser men också av om det finns styrmedel som internaliserar den primära produktionens klimat- och miljöpåverkan samt uppmuntrar till tillverkningsprocesser som underlättar återvinning i senare led. 

Det andra perspektivet handlar om faktorer som påverkar utsikterna för effektiva marknadstransaktioner, till exempel förekomsten av höga transaktionskostnader samt bristande information om produkters och avfallsströmmars innehåll och kvalitet. 

Det tredje perspektivet är av systemövergripande karaktär, och handlar om att teknologiutveckling bygger på framväxten av nya värdekedjor och aktörsnätverk samt institutionella reformer. Existerande värdekedjor, nätverk och lagstiftning har ofta etablerats under lång tid, och med utgångspunkt i den primära produktionens behov. 

Forskningen ska genomföras i fyra delar: 

• En historisk analys av framväxten av den svenska och europeiska marknaden för stålskrot. 
• Fallstudier för att öka kunskapen om de specifika utmaningar som präglar den sekundära produktionen av ett antal innovationskritiska metaller (t.ex. låga volymer i komplexa strukturer).
• Studier av i vilken utsträckning samt hur olika styrmedel – på EU- samt nationell nivå – har stimulerat till utvecklingen av ny teknologi för ökad metallåtervinning. 
• Syntes av de viktigaste lärdomarna, med fokus på hur privata initiativ samt olika politiska styrmedel kan komplettera varandra för att främja en ökad återvinning av innovationskritiska metaller.