Företagsansvar i global handel

Syftet med projektet, som leds av Maria-Therese Gustafsson, är att undersöka i vilken utsträckning och under vilka omständigheter ”human rights and environmental due diligence” lagar bidrar till att hålla företag ansvariga för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljön. 

Den Europeiska Unionen är det största handelsblocket i världen och varje år importeras stora mängder produkter från utvecklingsländer. Det är inte ovanligt att produkter som placeras på den europeiska marknaden har bidragit till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring, som barnarbete, skövling av regnskog, och miljöföroreningar. Risken är särskilt stor när företag har verksamhet i länder med svag rättsstat och förtryck av civilsamhällesorganisationer. 

Sedan 1990-talet har välkända företag utvecklat olika frivilliga hållbarhetsstandarder. I dag finns det en ökad samsyn framför allt inom det civila samhället och politiken, men även bland företag, om att frivilliga företagsinitiativ inte räcker för att skapa en mer hållbar global handel. Mot denna bakgrund har europeiska stater på senare år antagit lagar som förbjuder importen av produkter med allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter och miljön. Dessa regler gör det även möjligt att hålla företag ansvariga för allvarliga problem som uppstår i produktionsprocessen. 

”Mänskliga rättigheter och miljö due diligence-lagar” har lyfts fram som ett potentiellt effektivt verktyg för stater att reglera global handel. Due diligence, eller tillbörlig aktsamhet, bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa lagar kräver att företag ska ha en due diligence-process på plats för att identifiera och hantera sina risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljön. 

Länder som Frankrike, Norge och Tyskland har redan antagit lagar och på EU-nivå har redan en lag antagits och en andra är i slutfasen av förhandlingarna. Alla företag verksamma på EU:s marknad kommer därmed inom kort att behöva anpassa sig till dessa krav. Due diligensen-lagar har hyllats som en milstolpe för att främja en mer hållbar global handel. Det finns dock lite forskning om hur effektiva dessa lagar är i praktiken. 

Projektet är organiserat i tre delprojekt. I det första kartlägger forskarna i projektet hur 150 företag i Frankrike, Norge och Tyskland inom tre högrisksektorer; kläder, livsmedel, energi och de inom olja-, gas-, mineral- och metallutvinning  – så kallade extraktiva industrier, efterlever due diligence-kraven. 

I det andra analyserar projektgruppen hur statliga myndigheter och civilsamhällesaktörer granskar och håller företag ansvariga i de tre länderna. Slutligen kommer projektgruppen att genomföra ett antal fallstudier fokuserade på hur företagens due diligence-processer i specifika leveranskedjor och produktionsländer fungerar. Sammantaget bidrar projektet med en ökad förståelse för hur stater mer effektivt kan reglera global handel.